Just sayin..

Nowadays everybody wanna talk, like they got something to say, but nothing comes out when they move their lips, just a bunch of jibberish, and whythefuck is that, cos they forgot about Dre!

Oldschool-Eminem vet vad som gäller.


(Även när det gäller att vara white trash-snygg på pressbilder från förr!)

Den där känslan

Ni vet, den där jobbiga känslan, känslan man får när man, utan att egentligen ha gjort någonting aktivt, har gjort en vän besviken, att man svikit vänkodexen genom att inte göra något särskilt alls.
 
Den känslan bor i mig nu, det där dåliga samvetet som ligger precis innanför pannbenet och skaver, tynger ner hela medvetandet och får mig att känna mig som en usel vän.

Hur löser man en sån här grej?

Match made in heaven

Ibland är jag så omedvetet välmatchad, så man nästan svimmar, kolla bara nedan! N-Ö-J-D kunde vara mitt mellannamn..



Funderar lätt på att lägga upp lite fina outfitbilder här också, men då kanske det börjar kännas som en såndärfjortisbrådmogenjagälskarfotomodesminkfrisyreråvaramekompisar-blogg? Vad säger ni, mina 4-5 trogna följare? It's up to you!
(Mest sugen på det idag pga den sjukt snygga matchningen mörkblå kort klänning och petrolblå/mörkturkosa strumpbyxor..hehe..)

Socker, fett och snus

Kalla det kuckelimuckmedicin eller vad du vill, du, men det funkade för att höja mitt humör inför eftermiddagen iallafall!

Fetaste och godaste lurren på länge, just cos i'm worth it!


1, 2 - fuck you!

Vissa dagar, som den här, då är alla dumma i huvudet!
Kunder, kollegor, kompisar. Alla människor omkring en är undantagslöst dummare än tåget och dessutom desillusionerade nog att tro att det är du som är dum.

Jag ville bara berätta det.


Skönt att idag är en sån dag. Jävligtjävlajätteskönt!


















(Eller så är det bara lågt blodsocker och snusabstinens..?)

So much for romance..

Fick en romatisk idé inatt, för något jag ville göra på vår femte dejt, men det föll tyvärr lite platt.

Tråkigt, men så kan det gå..

Bjuder på ett par bilder på mina candy colour nails istället! :)

 

(Vet att den första bilden ser lite mongo ut, men det var svårt att handposa och få med alla naglarna, så färgerna syns..På den andra bilden ser det ut som tummen och lillfingret är samma färg, men i verkligheten är tummen mörklila och lillfingret mörk petrol..)


De små sakerna


Hittade en fin blogg om alla de små sakerna som gör livet vackert, som finns omkring oss dagarna i ända, men som vi ibland inte ser eller märker av när vi är nere eller har för mycket att tänka på:

justlittlethings.net

Här kommer tre av mina favoriter hittills:



Tomhet

Just nu känner jag mig inte på topp i något avseende alls, tyvärr. Känner mig tom inombords, som att jag är helt likgiltig inför livet och det om händer och sker runtomkring mig, som om jag var bedövad.
Obehagligt, läskigt och ovant för mig, då jag oftast känner att livet leker.

Vet inte vad det kan bero på eller hur jag ska bli av med känslan.

Vi var på Skeppsholmen i onsdags och såg T-Pain, Petter och min favorit The Streets, och då kände jag mig riktigt peppad och glad, men u efteråt är jag ändå lite låg..

Misstänker att det till stor del beror på att jag känt mig inkompetent och hopplös på jobbet på sistone, alldeles för mycket har blivit fel, och det påverkar tydligen mig mer än jag var medveten om..

Förhoppningsvis släpper det tills imorrn, när vi är ett gäng som ska till Skeppsholmen och kolla in mini-festivalen där.

En kassaapparatsgalning stekte min hjärna

Där är en mening man inte ser varje dag! Madness.

Får in ett samtal på jobbet från en man, som är uppenbart exalterad över att han fått en kassaapparat av märket Sharp(min blogg ingår inte i något Public Service-koncept, så jag får märkesnamedroppa huuur mycket jag vill..Haha! :P Och ja, jag vet att jag just erkände att jag lyssnar liite för mycket på P3.. ), S-H-A-R-P, bokstaverade han tydligt och klart för mig.

Sedan ramblade han på i hög fart och volym, på halvbred göteborgska(som dessutom är min minst föredragna dialekt!) om hur bra det var att han fått en ny kassaapparat av sin chef och att han fått igång den och kunnat få upp kassalådan, men att han inte kan addera, så att han kan ha nytta av/leka med maskinen.

Eftersom jag aldrig tidigare fått ett sådan ärende på telefon, frågade jag en av mina kollegor om hur vi lägger in servicejobb på sånt här. Kollegan skakade på huvudet och rådde mig att hänvisa kunden till en annan avdelning internt.

Sagt och gjort, jag återgick till kunden, som väntat i telefon på besked från mig, och berättade att jag personligen inte kunde hjälpa honom utan att jag skulle ta med hans kontaktuppgifter till rätt avdelning, men då började han pladdra på igen om hur fin och bra maskinen var och hur mycket han ville använda den och att han samlat på kassaapparater sen han var liten och den här maskinen hade han fått av sin chef på Samhall och den var så bra för att den var mycket lättare än hans förra maskin, för den var det minsann marmor på, så den var tung, den, men som tur fanns det någon tjej som hette Maria på hans jobb som jobbat med maskinen innan, så hon visste att den fungerade och att han verkligen ville få reda på hur han kunde få den att addera, så han kunde leka med den...etc, etc..

Ungefär här går det upp för mig att jag sitter och pratar med en privatperson, och att jag inte alls kan göra något för att hjälpa honom med maskinen överhuvudtaget (eftersom vi är ett business 2 business-företag, ja, ett företag-till-företag-företag, jag inser hur sjukt det ser ut och låter, men så är det iallafall).

Jag lovar dyrt och heligt att han kommer bli kontaktad av någon hos oss som har koll på restaurangkassaapparater från Sharp, även fast jag vet att det är veckans största lögn hittills.
Elakt, jag vet, men jag tycker lite att han förtjänade det efter att han nästan tjötade av mitt vänsteröra och i princip stekte min stackars hjärna under mer än 10 minuter!

När vi lagt på var det självklart en massa kö, och mitt headset blev kallt 'hora' både en och två gånger, men det kan det ha. Slampheadset, som inte gör som jag vill!

Bestraffning

Har fortfarande ångest för att jag bröt dieten, så denna vecka har jag bestämt mig för att bestraffa mitt bryt med en egen variant av dieten:
En activia-yoghurt till frukost och en liten kaffe med sockerbit någon gång under förmiddagen
En smaksatt keso och två kokta ägg till lunch, ev en morot
Till middag toskansk tomatsoppa med fet-créme fraîche och ev morot/frukt till.

Väldigt lite kolhydrater och ganska lite kalorier, så det bör fungera för att hålla kvar
Har tyvärr fått med mig en aversion mot att äta normala mängder mat efter at jag bröt kuren, jag tycker helt enkelt inte att jag är värd att äta normal mat/normala mängder, eftersom jag bröt dieten i fredags.

Ätstörning light eller bara brytångest, det är frågan..


Fredagsbryt och lördagsångest i regnet

Igår var det ju fest hos Anna, men inte så stor fest som jag hade trott. Vi var 7 tjejer in alles, så det var mer en minifest med våra mått mätt,dock en väldigt mysig minifest! :)

Tyvärr så tappade alla peppen pga vädret, och jag tappade peppen för att jag failade och bröt.
Har fortfarande ångest för det!
Känner mig uppsvullen och fet som en blåval, bara pga några chips och kex med crème bonjour-ost på..

Men mest har jag nog ångest för att jag inte kunde väga mig innan jag åkte till Anna. Missade ju att väga mig i repan och sen visade det sig att Anna inte hade någon våg, så nu är jag like vis på om jag gått ner eller inte och innan jag vet vill jag inte bryta dieten helt. 

Does that make any sense at all?  


Hur var lunchen?

Ja, vad kan man säga, en liter apelsin- och ananasjuice + ca 1,5 dl turkyoghurt.
Juicen var godare än den förra, tummen upp! (Då var det äpple-kiwi-apelsin, tror jag. Isch, way too sweet!)

Jag kan verkligen rekommendera juicen på bilden nedan:



On another note är mina fötter tydligen inte lika snygga i alla andras ögon, som jag själv tycker. Konstigt!
Hoppas inte det gäller alla delar av mig..! :0

Dag 11 och fula fötter

Då var det alltså fredag och dag 11, skööönt, eller inte..

Hade mycket hellre velat att det skulle vara onsdag eller måndag, så att jag slapp avsluta dieten på en söndag, dvs dieta mig igenom hela helgen.. Känns tufft med tanke på kvällens storfest för fina Malin med hela gänget(nästan)! Kommer självklart hålla dieten hela dagen, men vinet ikväll känns svårt att prioritera bort..

Aaaanyways, nu ska jag gnälla om en annan sak.. Hänger en del på Bloglovin' sen jag började blogga själv, och det är kul för det mesta att hänga med i en massa bloggar, annars hade jag ju inte gjort det såklart!

Idag hittade jag följande bild på en av dem, och jag är ledsen, men dessa fötter är knappast vad jag skulle kalla fina.. Sorry lorry, men kolla mellanrummet mellan stortån och de andra.. Vad hände där?! :0

Denna blogg använder även sina fötter i headern, så hon måste vara stolt över dem.. Hmm.. I wouldn't be!



Nu är jag äckligt dryg och bitchig, men kolla bara här, vad mycket snyggare mina fötter är!
Också lite skeva, såklart, men iallafall inga korvtår..



Får passa mig för att kommentera bloggen i fråga med denna bloggadress framöver..


Lunchfail dag 10

Idag ville jag inte äta min lunch, salladen smakar beskt. Konstigt att man faktiskt kan tappa matlusten under denna kur!

Se nedan:



Ville inte, som sagt, så jag åt det jag kunde förbättra med salt: halva salladsmängden och äggen.



Tragiskt, och nu sitter jag här, med huvudvärk, ont i nacken och hunger.

Dag 10 so far

Idag är första dagen jag varit hungrig direkt när jag vaknat! Jag tror anledningen är att jag åt för lite kött igår.

Sen minusfuskar jag lite idag igen: jag hade inget rostbröd hemma och det går ju inte att köpa en enkel rostad macka utan pålägg på Pressbyrån/Sleven, tyvärr, så idag blev det kaffe och sockerbit endast igen.

Huuungrig och seg ser jag inte framemot dagens lunch: 2 kokta ägg och en besk sallad. :(

Kvällsfilosofi

Lite insikter och tankar såhär inför absoluta slutspurten, som jag måste erkänna är schjuukt dåligt inplanerad av yours truly: den infaller nämligen över helgen! Gah!

Anyways, nu var det inte dålig planering som inlägget skulle handla om, utan insikter och tankar som kommit till mig under kurens gång.
Here we go!

Jag har insett att jag klarar av att vara hungrig mycket längre än jag tror.
Visst, man blir lite grinigare, gnälligare och allt som kan kallas stubin åker genom det berömda fönstret, men hey, bra att veta ändå att man kan stå sig på en kopp the och några glas vatten i ca 12 h innan man nästan somnar av lågt blodsocker!

Jag har märkt att jag inte alls känner mig korkad/lost in space på samma sätt denna omgång av kuren, som jag gjorde under förra racet.
Då var jag helt enkelt helt tappad, icke-kommunicerbar och bortkopplad från min egen hjärna. Man kan säga att alla synapserna hade åkt på en gemensam semester till Mallis i ca 9 dar.
Det är skönt att slippa nu.
Detta har även lett mig till följande insikt: jag måste ha såå mycket mer fett och slagg att bli av med denna gång, eftersom förbränningsmekanismen inte satt sig på levern(det vet jag eftersom jag hittills inte mått dåligt en enda dag, vilket jag först trodde.) eller hjärnan ännu. Ännu en gång: skönt!

Som jag skrev tidigare idag:
Jag älskar mig själv lite för mycket för att egentligen göra det här.
Jag vet mitt värde och att jag är vacker, härlig och helt enkelt sten-skön, även om jag aldrig kommer vara en stl 34-36 igen.
Även om det självklart vore så mycket roligare att shoppa byxor eller kläder i allmänhet om jag skulle vara så smal och liten, så vet jag att jag duger och ser jävligt bra ut ändå, även fast jag ligger närmare stl 38-40 än något annat (och ibland faktiskt gränsar till stl 42 på byxfronten).
Jag vet att jag har en fin form och att killar tittar på och efter mig även fast jag inte är modellsmal eller benig någonstans, eftersom jag har en kvinnlig gitarrfigur som är jävligt snygg.

Godnatt och TACK för fina kommentarer idag, här och på fejan. Det hjälper mig verkligen! :)


Kvällens middag, dag 9

Otroligt nog klarade jag mig genom även denna dag utan att fuska. [insert fans applauding here]
Middag nedan, vad kan jag säga? Helt ok för att vara hemmalagat kött och sallad, liksom.




Men ok, lite fuskade jag. Bytte åsnelatrinen mot balsamicovinäger, samma sälta, tänkte jag. Hell of a lot better!

Suget...












Och till sist lite bildorgie med favoritefterrätten: Cheeeeesecake!!

   
 

Kalla mig Snoris och ge mig choklad!

Ååååh, mer snor varje dag.. Mmm-mumma!

Som vanligt är jag pissless på förkylningshelvetet och dietjäveln, men vi kör på ändå, låtsas som det regnar(varför man nu skulle vilja låtsas just det?!), visslar i takt med ingenting och härdar ut.

Jag har dock en riktigt stor utmaning framför mig: på fredag är det stor fest med alla mina fina vänner(utom Marie, tyvärr! :s) och jag är redan sugen på vinet, det där söta vita som är lite spritsigt med microbubblor, du vet. God damn, vilken wine-o jag är! Ska jag härda eller falla samman..?

Oklart, men jag är ju fortfarande sjukt sugen på att bryta, för att det är så tråkigt, för att jag bara känner mig uppsvälld av maten när jag väl får äta om dagarna, för att jag inte märker någon skillnad och kanske allra mest för att jag känner att jag egentligen inte vill eller måste göra det!

Kan man älska sig själv för mycket, som man är, för att vilja banta? Uppenbarligen JA.

Jag vill ha normal mat
, eller åtmindstone LCHF och jag vill ha VIN!
Godfuckingdamnit, vad jag vill ha vin, godis och av någon konstig, udda anledning som jag itne blir klok på: mjukglass!




Idag får jag iallafall äta kött till middag, blodigt blir det. Blodigt nötkött med salt, peppar, sallad, olja och åsnelatrin, nej, vad skriver jag, citron menade jag såklart!
Det blir gott eftersom lunchen idag var något av det tråkigaste hittills, förutom den där vidriga juice- och yoghurtkombon i förra veckan, då. Idag var det nämligen 3 dl yoghurt och 10 skivor skinka som gällde. Torrt.

Dagens middag



Som vanligt nuförtiden känner jag mig uppsvälld efter maten. :(  Annars var det gott. Salt på allt utom bananen och vattnet gjorde det godare. :)

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0