Dum, eller bara osäker?
Det finns, i min åsikt, inget mer förödande för ens självkänsla än att någon gör en osäker och får en att tvivla. Logiskt, såklart, men det är något som jag har tänkt på mycket på sistone.
Det finns personer i min absoluta omgivning som kan göra mig otroligt osäker på mig själv och min förmåga, främst på jobbet som tur är, vilket är jättejobbigt, eftersom det också får mig att ställa en massa kontrollfrågor om allt och inget, och i sin tur får mig att verka väldigt korkad och det är det absolut värsta jag vet!
Snacka om ond spiral!
Omformulerat kan man säga att det finns ingen som verkar så korkad som någon som är osäker på sin sak.
Personen kan vara hur kompetent eller intelligent som helst, men osäkerheten(som kan vara orsakad av egentligen vad som helst: desinformation, spydiga eller nedsättande kommentarer, dagsform etc) gör att personen i fråga verkar helt tappad bakom en vagn och således inte kommer att vinna varken trovärdighet eller mandat för sin sak.
Det kommer också att leda till en ökad osäkerhet och än mindre mandat i andras ögon.
Ain't that a bitch?
Hur gör man egentligen för att komma ur såna här onda cirklar?
Jag tycker det är svårt, enda sättet att komma ur det när det drabbar en i ett arbetssammanhang är att med kompetens överbevisa den som konstant sänker en. För att kunna göra det krävs att man kan distansera sig till "sänkaren" och sedan ta hjälp av någon som faktiskt tror på ens förmåga.
