Mitt sociala handikapp
Jag erkänner: jag har ett socialt handikapp.
Eller: Kanske tre, om brutal ärlighet och spontan elakhet räknas.
Mitt i särklass största sociala handikapp är dock att jag är nästan helt inkapabel att avläsa ironi om de inte själva skrattar tydligt åt det de nyss sagt.
Det är rätt så problematiskt i dessa dar, då alla vill och ska vara ironiska om precis allt precis hela, hela tiden.
Konsekvensen av detta blir att jag framstår som både korkad och humorbefriad.
I yngre år försökte jag ofta svänga mig med ironiska kommentarer och sarkasm, men eftersom det alltid slutade med kapitalmisslyckanden och konstiga eller bara allmänt arga blickar från mina vänner, så har jag lagt ner dessa fruktlösa försök att verka smart och rolig.
Nu nöjer jag mig med att verka otroligt dum och tråkig.
Bjuder på en bild av ironiflaggan som jag fick av en kollega efter två veckor på min förra avdelning. (Den imaginära ironiflaggan som folk ville vifta med ideligen fungerade inte så bra.)
Eller: Kanske tre, om brutal ärlighet och spontan elakhet räknas.
Mitt i särklass största sociala handikapp är dock att jag är nästan helt inkapabel att avläsa ironi om de inte själva skrattar tydligt åt det de nyss sagt.
Det är rätt så problematiskt i dessa dar, då alla vill och ska vara ironiska om precis allt precis hela, hela tiden.
Konsekvensen av detta blir att jag framstår som både korkad och humorbefriad.
I yngre år försökte jag ofta svänga mig med ironiska kommentarer och sarkasm, men eftersom det alltid slutade med kapitalmisslyckanden och konstiga eller bara allmänt arga blickar från mina vänner, så har jag lagt ner dessa fruktlösa försök att verka smart och rolig.
Nu nöjer jag mig med att verka otroligt dum och tråkig.
Bjuder på en bild av ironiflaggan som jag fick av en kollega efter två veckor på min förra avdelning. (Den imaginära ironiflaggan som folk ville vifta med ideligen fungerade inte så bra.)
Kommentarer
Postat av: Pyrola
SV: Ja på Erikshjälpen där jag volontärar har vi det riktigt snyggt och prydligt i både möbelbutiken och modebutiken. Det ser liksom ut som riktiga affärer, fast med second hand! Älskar prydliga second hand-butiker ;D
Haha, ironi har jag också svårt för ibland, speciellt om man inte känner personen i fråga. Och liksom man vågar ju inte fråga typ "var du ironisk nu?" och så visar de sig vara dödsallvarliga. pinsamt.
Trackback
